Det duggar tätt med ministrar och landshövdingar så här års. Häromdagen hälsade bostadsministern och landshövdingen på oss i Kvartersodlat. Undertecknad hade bakat kaka som avlossad i musköt kunde dräpt vilken krigarkung som helst.
Uppjagad över det fina besöket tog Stadsjords/Kvartersodlats verksamhetsledare (av respekt för hans integritet nämner vi inga namn) dubbelt så mycket smör i kakan för att bjuda flott. Resultatet blev en stenhård fettdrypande kaka som egentligen bara landshövdingen försökte sönderdela. Församlingen pratade säkert om jätteintressanta saker men undertecknad såg bara de stenhårda kakbitarna framför gästerna och föreställde sig hur alla fonder och bidrag och leenden snart kommer att dras in.
JAG, LANDSHÖVDINGEN OCH CHURCHILL
Bostadsministern gav sig aldrig på kakan och det var en lättnad eftersom det kan vara bra att ha en alright relation till en bostadsminister. Landshövdingen som är en ivrig och kreativ man förskte hugga isär kakan flera gånger från olika vinklar men vad jag såg fick han inte loss ens en nagelstor bit. Himla tur att han är en rolig en som säkert kan förlåta smörpaketet som slant fel. Senast vi såg gladde sig undertecknad enormt när vi på samma scen sida vid sida kunde berätta om våra fina relationer till grisen som art och individ. Landshövdningen är en av de få som spontant inför publik delger auditorier vad Churchill i ett upplyst ögonblick sade om grisen, nämligen: ”I do´t like dogs – they look up to me. I don´t like cats – they look down on me. I like pigs – because they treat me as an equal.”
Huvudpersonerna: Bostadsministern närmast, landshövdingen i brun rock. Staffan Bolminger står. Churchill är utanför bild.
Senaste kommentarer