Idag har vi pratat standard för stadsodling. Världens första standard. Världen börjar vakna och vi har en plats internationellt. Kul som sjutton. 

Vi samlades 40 personer på KTH i Stockholm. Vinnova, KTH, Naturvårdsverket, forskare, SIS, Plantagon och vi andra som sitter i den tekniska kommittén.

Det hade varit härligt att ha sällskap av flera personer från Västsverige -utöver Miriam Sannum från Vuxenskolan och Refarm 2030. Varför inte från Göteborg som är en präktig och i många fall framåt stad.  Men principen med standardbygge innebär att man kan mönstra på när som helst i processen. Att inte Göteborg stad, VGR, våra västsvenska byggare eller tekniska konsulter är med handlar förstås bland annat om att Stadsjord varit dåliga på at motivera deltagande. Vi ska bli bättre!

Definitioner ute på remiss
Den första delstandarden är nu ute på remiss. Den handlar om begrepp och definitioner. Det är ett skittråkigt arbete att mejsla fram begrepp som definieras för att intressenter ska kunna kommunicera om samma sak istället för att prata med ständiga äpplen-och- päron-sammanbrott och ideliga missförstånd.

Kunskapen om hur standard byggs är mycket låg. De flesta känner inte till att man köper en plats i den tekniska kommittén vilket innebär att partsintressen kan komma att prägla en standard i smaklös utsträckning.   Stadsjord/Hyla Pond AB betalar 50 000 om året för att bidra med expertis till arbetet. Vi skulle kunna arbeta med en egen företagsagenda från dag ett. Risken med en dålig standard är att den är byggd av resursstarka kommersiella partsintressen och den skuggar resurssvaga.

Viktigt engagemang
Att standard och certifiering byggs på dessa tveksamma principer i botten borde motivera kommuner, regioner och myndigheter att ta del i arbetet eftersom det behövs.

Hör av er kära vänner om ni vill hjälpa arbetet med världens första standard för stadsjordbruk/stadsodling framåt!