Kajsa Sjölander ger en bra bild av getterna och deras potential i kraftgator och andra landskap.
Det där med revolution är journalistens DNA utspilld på papper. Dvs journalistens faiblesse för drama, inget jag uttrycker.
Kajsa Sjölander i kraftgatan som getterna röjer.
Getterna gnager bark av ekkäppar. Käpparna blir rökspån och smak åt våra fiskar.
Idag har GP en artikel med trevliga bilder från vårt getprojekt i gränsen mellan Göteborg och Mölndal. Getterna äter landskapet och plockar fram en kulturbygd som formades i samspel mellan djur och människa och annan natur. Torpartiden var fattig i en mängd perspektiv kopplade till hälsa, demokrati, trygghet jämställdhet med mera men rik vad gäller biomångfald, ekosystemtjänster och vackra landskap. Man kanske kan välja ut att boosta valda kvalitet som emanerar ur olika epoker tänker vi när vi driver Minifarm Unplugged. Göteborgs Posten har rökt på eller nåt och skriver att getterna ska revolutionera livsmedelsproduktionen. Det tror inte vi men vi menar at det är elegant och motiverat av ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, ekologiska och hälsokopplade skäl att arbeta med getter istället för röjsågar i händerna på skäggiga män i våra kraftgator. Okej, kära GP, alla revolutioner måste ju inte vara som den franska eller ryska men nu tog ni ändå i i överkant. Journalister gillar lättköpta poänger och drivs av en rätt primitiv dramaturgi.
Ni som har hängt med i GP på senare tid har säkert noterat att tidningen har publicerat en serie artiklar kring organisationen Stadslandet och kamelprojektet i Angered som Stadslandet lyft fram som intressant i en omställningstid mot större hållbarhet.
Kamelprojektet och Stadslandet sprungit gatlopp och fått utstå mycket kritik på ett ofta osakligt sätt. GP har raljerat över hur befängt det är att koppla ihop nysvenskar med kameler och andra djur. Tyvärr är det inte bara GP som håller sig med en usel kunskap och omvärldsanalys (uttryckt av den aktuella skribenten och hans övriga redaktion och tidningsledning) utan också Stadslandets husse Business Region Göteborg (BRG). BRGs ledning har nämligen i och med kritiken mot kameler och Stadslandet pudlat och på sin officiella hemsida förklarat att vi verkligen inte ska ha vare sig kameler, hästar eller getter eller annat bonneri i Göteborg.
BRGs ledning har inte förmått ta hand om det kapital som Stadslandet arbetat upp i form av en oftast stark analys och framtidsvision, utan övergivit Stadslandet och valt en gängse bedömning av vad som är utveckling och välstånd.
Vad gäller kamelprojektet i Angered är jag mycket skeptisk och undrar varför inte Göteborgs kommunledning och Fastighetskontor jämte Stadslandet har coachat projektet bättre. Inget fel på kameler som säkert kan beta och slaktas och ge mjölk, fina skinntofflor och upplevelser. Problemet är att kamelcentret har signalerat mycket litet livsmedelsstrategi och landskapsutveckling utan mest trams och tveksamheter som lättklädda kamelskötare och utspökade kameler som ska hyras ut till fester och reklamjippon. Varför drog ingen av finansiärerna in kamelteamet bakom kulissen och pratade litet styling, strategi och innehåll med bäring på mat och hållbarhet?
Kajsa Sjölander som står för text och bild i dagens GP är jättebra. Texten berättar om en intressant och adekvat modell för smartare resurshushållning i våra periurbana landskap. Det är rubriksättaren som vill gå hem och dricka pilsner eller gå ut med hunden och som svängde till med revolutionsrubriken för att äntligen komma hem efter en dag på redaktionen. I brist på nakenchock, styckmord eller trumpskandal fick det bli en getrevolution.
Senaste kommentarer