Warning: Declaration of Portfolio_Walker::start_el(&$output, $category, $depth, $args) should be compatible with Walker_Category::start_el(&$output, $category, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /var/www/stadsjord.se/public_html/wp-content/themes/scope/functions/theme-functions.php on line 454
mars | 2015 | Stadsjord

Verksamhetsledare Göteborg/Nationellt: Niklas Wennberg, 0703-70 80 04. niklas@hylapond.se

Welcome to Slakthuset!

 

 

We are glad for the support Chalmers Architecture supply by suggesting Slakthuset in Göteborg as an interesting area to explore within the frames of Masters-theses or other academic papers with Urban Resilience in  focus.
Slakthuset is situated 5 tram-minutes from the Central Station. This area has been forgotten bo most Göteborgare and now we are about to start with heart-transplant to bring in more light and modern food culture. Our first plants are already stretching for the just now installed greenhouse lamps and soon fish will swim in the tanks and mushroom will be harvested for our café and shop. One major aim is to develop Urban Agriculture that makes life in the city more sustainable but at the same time inspires and develop the countryside. Slakthuset is one of the platforms for Refarm Europe – a project deriving from MEP (Member of European Parliament) Peter Eriksson, Sweden. Niklas Wennberg is lead partner in Refarm Europe.

Give us a ring so you can come by to check out the place.

Niklas Wennberg
Founder of Stadsjord, +46 703 70 80 04

 

Första grönskan

Första plantorna är på gång nu. Vi groddar i normal rumstemperatur men sen blir det tufft växtliv i temperaturer kring 10 plus. Kommer det att funka? Vi tror det.

Ett gäng från Göteborgs universitet var med och sådde för tio dagar sedan. Det var nervöst eftersom modellen med låg temperatur och artificiellt ljus inte är så vanlig. Vi började med Tat soi och Pak Choi. Det ser bra ut. Groddningen gick fint. Plantorn stod och blev rangliga i dåligt ljus men nu står de på plats bredvid fiskrummet i 6-10 graders temperatur. Dom kommer att växa långsamt i den låga temperaturen men vi hoppas att plantorna blir fina och starka.

Att göra ett kanonhotell ännu bättre

Elite Plaza med Swea Hof hör till stadens bästa hotell/krogar. Stadsjord anlitas för att bygga bättre hållbarhet.

Elite Plaza med Swea Hof hör till stadens bästa hotell/krogar. Stadsjord anlitas för att bygga bättre hållbarhet.

Elite Plaza med Restaurang Swea Hof har bett Niklas Wennberg bidra med kompetensutveckling med fokus hållbar mat. Det är en ära att få jobba med några av stadens skickligaste proffs inom kost och logi.
Jag sparar ihop ett par luncher då och då för att äta på bättre ställen. Swea Hof är en göteborgskrog som är lätt att rekommendera. Jag har inte haft någon bild av hur duktiga Swea Hof är på eko men personalen är mysig och kunnig och maten bra i avspänd miljö.

Intressanta landskap
Köp ekologiskt och lokalt är en rimligen standardrekommendation till den krog som vill vara hållbar. Elite Plaza/Swea Hof  vill mer än att sätta upp ett diplom på väggen, säger dom själva. Vi rekommenderar ambitiösa krogs att utöver de enkla produktvalen (eko/nära) att försöka skapa kontakter  med bönder och andra matproducenter i staden och utanför.  Det är lätt att säga men svårt i praktiken eftersom nätet av nära leverantörer har glesats ut i decennier. Nu har konsumenterna vaknat och ger bättre förutsättningar för den småskalige producenten. Men småskaligheten är sårbar. Vi hoppas kunna vara med och coacha Elits Plazas/Swea Hofs ambition är att bygga hållbar organisation långt bortom diplomet.

 

Svampeliten besiktigar Slakthuset

Svampodling i Slakthuset står på önskelistan. Och allra helst vill vi ha med vännerna på Östragärde gård i partnerskap. Dom är proffs och vi levererar redan till samma krogar. Ser bra ut för samarbete i någon form.
Tommy och Jenny har snabbt etablerat sig med fina råvaror och förädlade produkter i kvalitetsmedvetna butiker och på flera av Göteborgs toppkrogar. Första gången vi träffades var på leverantörslunch på Upper House. Därefter har vi setts för att prata utveckling av smart småskalighet kring mat.

Bra förutsättningar
Jenny och Tommy konstaterar att Slakthuset passar bra för att odla svamp. Flera sorter kan diskuteras. Shitake, champinjoner och ostronskivling. Svampodlarparet säger att man måste förstå att svamp ger stor skörd som måsta tas om hand kontinuerligt. Det innebär att man måste ha kapacitet att skörd och packa – det sköter sig liksom inte självt. Allt det här låter härligt. Svamp kan bli ett viktigt inslag i vår stadsjordsbruksverklighet i Slakthuset.

Välja spår
Nu ska vi välja spår. Vad ska odlas och hur mycket? Vi kommer att rapportera här på sidan vad som hände med svampen och när det är läge för en lokal svampmacka eller champinjonsoppa i Slakthuset.

 

Reunion med NCC

Anton NCC och Niklas.

Anton NCC och Niklas.

NCC och Stadsjord har återigen nåt slags förhållande. Vi kan inte säga vart det hela tar vägen men det känns bra.
NCC ägde marken som Stadsjord byggde Kvartersodlat Kvillebäcken på. NCC gillade vad vi åstadkom tillsammans och vi hade planer på att sätta igång fler projekt. Men det vi gjorde genom att bygga trädgård för en tom byggtomt var stort i sig.

Stadsjordig uppsats 2012
Bildens Anton Lindholm skrev en uppsats på KTH om stadsjordbruk och i arbetet med den talades vi vid och träffades. Anton besökte Chicago som är vänort med Göteborg och Anton skrev också om Plantagen som Stadsjord samverkar med i arbetet med Sveriges och världens första standard för stadsjordbruk. Och nu arbetar vår kära Anton med hållbarhetsfrågor på NCC i Stockholm.

Konferens i Stockholm
Stadsjordskulan har återigen studsat in i NCCs korridorer genom den konstiga logig som heter inspirerande samtal. Anton hör talas om Stadsjords nya projekt Slakthuset tillsammans med Klövern och ringer för att locka Stadsjord till NCC. I slutet av februari samlas en god flock NCC:are med hållbarhetsinriktning för att prata vitalisering av tomma lokaler och outnyttjade platser. För mig som varit med några decennier är det stort att höra dessa ingenjörer fundera högt kring hur man kan odla i staden inom de egna projekten.

NCC i Slakthuset
Idag hälsade Anton på i Slakthuset för att prata vidare och se vad vi gör. Vi är förstås smickrande över att NCC visar oss intresse. Känns bra att det händer i Göteborg och inte i Visby, Härnösand eller Stockholm. En fråga vi diskuterar och gärna diskuterar vidare är frekvensen tomma lokaler i svenska städer i förhållande till konjunkturcykel och motsvarande kvot i Europa och samhällen.  Nu hoppas vi att Anton får fortsatt förtroende att ta plats med denna fråga inom NCC och extra kul skulle vara om vi får anledning att göra något riktigt roligt tillsammans. I Göteborg, Härnösand, Visby eller Stockholm.

Seminarium om säkerhet och stadsjordbruk

Sara och Niklas i Slakthuset

Sara och Niklas i Slakthuset

Den 23 april 18.00 träffas intresserade i slakthuset kring frågan om stadsjordbrukets roll i att säkra fundamentala värden för staden. Det är kul att odla. Är det mer än kul? Är det angeläget, till och med nödvändigt? Niklas Wennberg, verksamhetsledare Stadsjord och Sara Hjalmarsson, säkerhetsstrateg, leder samtalet.

Ibland hör man alarmister säga att staden beredskap inte är god. Vi står några frysta torskblock och findusärtor  från svält om det krisar till sig och transporterna in kraschar. Tänk om dom har rätt.

Staden skall tillse att människorna i den har bostäder och mat, infrastruktur för transporter och elektricitet; det ska finnas arbete och sjukvård och skola. På det hela taget har samhället klar uppdraget rätt bra med maten och   allt det andra hittills. Men så fort något händer med storm, översvämning, brand eller andra påfrestningar följer kritik eftersom beredskapen att hantera avvikelser är dålig, ofta usel.

Otrygg matförsörjning
Få människor trivs med att framföra jobbiga budskap. Det är trist att höra att bron är på väg att rasa, att brandskyddet är dåligt att vår middag är hotad. helst vill man vara lika käck och rolig som en Lisebergskanin. Dessvärre är den biologiska mångfalden på våra kommuner och regionen och departement koncentrerad till glada kaniner som vill sina kommuninvånare bästa men ogärna talar allvar. Allvar är faktiskt också kul. Åtminstone intressant och nödvändigt.

Ett samtal om stadens matförsörjning
Den 23 april tar vi bladet från munnen och hoppas att ni hänger med oss i Slakthuset för att skrämmas inte så litet över stadens sårbarhet men att glädjas desto mer åt att stadsjordbruket kan förbättra våra odds väsentligt. Vi tror att stadens egen matproduktion stärker staden och landsbygden bortom staden.

Regionens bästa bakverk och kaffe finns att handla.

Vi har begränsat med platser i salongen så vi vill att du anmäler dig till Niklas@stadsjord.se för att säkra en plats. Från 17.00 visar vi Slakthuset. Ingen anmälan behövs till visningen. 

Vattenkompisar international

Niklas med studenter från Kina, Tjeckien, Kanada och Island.

Chalmersstudenter från Island, Kina, Tjeckien och Kanada. Vattenbruk i fokus.

Vattenbrukcentrum i slakthuset var finbesök. Gruppen från Chalmers dagen innan var också en ett fint besök. Unga människor från Kina, Island, Kanada och Tjeckien som letar inspiration till ett skissat praktiskt vattenbrukcentrum mitt i Göteborg.
Studenterna har haft mig som föreläsare på Masterskursen Urban Resilience på Arkitektur och kommer i sitt Mastersarbete rita ett centrum för fiskodling och ekologi på kajen där stora hamnkanalen mynnar. Idén är fantastisk. Bräckvattensfisken som hör hemma i vattnet utanför odlas i lokaler som är tillgängliga för besökare. Växtnäringen används i byggnadens odlingar. Fisken och grönsakerna äts i byggnadens restauranger. I Sverige är lösningen avantgarde. I Asien odlas fisken stenkast eller mindre från matbordet.

Intresserad professor
Studenternas handledare är professor Mårten Lund som känns Stadsjord väl. Mårtens med studenters engagemang kring matproduktion i staden har stor betydelse för stadens livsmedelsproduktion. Design handlar inte bara om linjer och volymer utan om design för hållbarhet, delaktighet, demokratisk tillgång till bra mat och teknik, livsmedelssäkerhet och hälsa. Dessa kvaliteter måste lyftas in i arbetet med standard för stadsjordbruk TV 592 och i arbetet med ett Europaperspektiv som kopplar samman stad och land genom vattenbruk och annan matproduktion i bägge landskapen.

Det ska bli väldigt roligt att se studenternas vattenbruk växa fram. Och om jag känner Mårten rätt kommer han se till att studenterna får träffa stadens politiska maktelit för att presentera sin syn på smart matproduktion i staden.

Vattenkompisar på besök

Niklas, Erland Lundqvist, Susanne LIndegardt och Annette Ungfors bekantar sig med Slakthusets fisk- och odlingsmodell

Niklas, Erland Lundqvist, Susanne Lindegardt och Annette Ungfors bekantar sig med Slakthusets fisk- och odlingsmodell

Sverige har tre nationella Vattenbrukcentra. Vattenbrukcentrum Väst besökte Slakthuset häromdagen. Första daten gick bra, tror vi. Samverkan känns rimlig.

2009 publicerades en SOU:2009:26  Sverige det växande vattenbrukslandet. Dåvarande regering menade att det var dags att komma igång med utveckling av vattenbruk i ett land med snudd på 100 000 sjöar och flera hundra mil kust och enorma landområden med plats för bland annat fiskodling.

Marint fokus
Vattenbrukcentrum Väst har ett marint fokus men redan vid uppstart 2010 förklarades att centrat även skall jobba med landbaserad urban fiskodling. 2012 engagerades Niklas Wennberg av Vattensbrukcentrum väst för att diskutera svenska framtida vattenbruk i Almedalen. Dessförinnan har Niklas Wennberg engagerats av Fiskeriverket, Sida med flera för uppdrag kring vattenbruk och fiske.

Slakthuset visar vägen
Det är roligt att återigen arbeta tillsammans med aktörer som vill utveckla och sprida modeller för odling av bland annat fisk med olika teknik och omfattning. Fiskodlingen i Slakthuset kommer att ske i liten skala. Initialt kommer det handla om max ett par ton fisk om året. Slakthuset är intressant eftersom modellen kan skalas upp och ned och ändå stå för att väsentligt tillskott till kvarterets proteinförsörjning och lokala kretslopp.

Hur samarbetet med Vattenbrukcentrum Väst kommer att se ut vet vi inte. Det viktigaste idag är att vi lär känna varande bättre och att vi samarbetar. Slakthuset styrka består bland annat i att vi kommer att ha massor av besökare och att fisken ingår i ett komplext system av olika odlingar – växter och djur i samverkan. Olika trofiska nivåer och flera tekniker för växtodling och foderframställning.

En erfaren bondes blick
Erland Lundqvist, före detta kommunstyrelsens ordförande i Strömstad, och engagerad i vattenbruksfrågor var med i Slakthuset tillsammans med Susanne Lindegardt, Vattenbrukcentrum Väst och Annette Ungfors, Göteborgs Universitet.

När man berättar om Stadsjords grisar som äter matavfall från staden och gör nytta i stadens kretslopp och sedan kopplar över till fiskar som har ungefär samma roll som grisarna ser somliga besökare vilsna ut. Redan den extremt småskaliga grisuppfödningen känns i överkant exotisk för vissa stadsbor. Erland Lundqvist som själv är jordbrukare lyste upp när vi pratade grisar i staden och grisar i granskog som förvandlar försurad barrskog till potatisåker. Och kopplingen till fisk har han inget problem med. Liten skala kommersiell odling i staden tomma lokaler och i överskottslokaler på landet, det verkar vettigt tycker han.

Fortsättning följer
Jag ser fram emot flera samtal om grisar och fiskar i staden och stadens utkant med Erland och med Susanne och Annette. Stadsjords önskan att inleda ett praktiskt samarbete med företaget Lantfisk uppskattas av trojkan Annette, Susanne och Erland. Lantfisk med Diana Waage och Lasse Forsberg i ledningen har ett tekniskt och biologiskt kunnande från verklighet som Stadsjord inte är i närheten av. Stadsjord arbetar med en större komplexitet genom kopplingen till odling och landlevande djur. Stadsjords placering mitt i Göteborg är ett bra kort när man ska sprida kunskap om en framväxande verklighet som heter landbaserat vattenbruk. Stadsjords engagemang i utvecklingen av världens första standard för stadsjordbruk är en annan intressant fråga att samverka kring i triangeln Vattenbrukcentrum Väst – Stadsjord – Lantfisk. Idag är inte landbaserad fiskodling möjlig att miljömärka i Europa. Den blockeringen kommer att behandlas i SIS Tekniska Kommitté TK 592.

Reform Europe och vattenbruket
Stadsjords arbete tillsammans med EU-parlamentets gröna grupp är ytterligare en faktor som gör vattenbruket i Slakthuset intressant och kopplingen till Lantfisk synnerligen lovande. Reform Europe handlar om hur stadsjordbruk kan stimulera stad och land. Vattenbrukets är en av länkarna mellan stad och landsbygd. Inte en åtskiljande konkurrensfaktor.

Första sådden i Slakthuset

Nu börjar det. De första sådderna ställs för groddning. Snart ser vi de första spirande plantorna i Byggnad F. Våra vänner från Göteborgs Universitet hjälper till. 

Att använda platser för odling utifrån rådande omständigheter innebär i vårt fall att vi odlar i en fabrik utan dagsljus och uppvärmning. Vi växthusbelysning i taket och vatten så det räcker men temperaturen ligger på 8-9 grader idag. De här är vi inte vana vid men det blir en intressant övning i kallodling. Vi börjar med härdig sallad och asiatiska sorter samt ruccola. Groddning i rumtstemperatur och sen in i växtbelysningen i kallrummet som långsamt blir varmare som våren nalkas.

Jordkompisar från Kvillebäcken och Brunnsparken
Det tar tid att bygga egen kvartersjord. Starten i Slakthuset blir med köpejord från Rölunda. Vi har gillat Rölunda sedan starten i Kvillebäcken och de verkar gilla oss. Vi använder både ekojord och konventionell. Men rötslam i jorden accepterar vi inte.

Klöverns hjältar fixar allt

Parallellt med vårsådd och nyfikna besökare riggas Slakthuset till en på alla sätt funktionell odlingsfabrik. Hjältarna från Klövern fixar nödutgångar och säkrar elsystemet. Sånt som ligger snäppet bortom Stadsjords kärnkompetens.

När Byggnad F skall tas i bruk som matfabrik med odling av fisk och grönsaker och en massa människor som rör sig på bägge plan är det viktigt att platsen är säker. Stadsjord har ingen erfarenhet av elsäkerhet, nödutgångar med mera. Utan fastighetsägaren Klöverns proffs hade vi stått i en kabelhärva utan pengar och hopp. Bra grupparbete tar oss snabbt framåt och nu kan vi föreställa oss hembakad fika i den egna trädgården på Slakthuset.

Samma regler för urban voids
Frågan om vilka regler som ska gälla när man producerar mat i urbana outnyttjade miljöer (voids) är intressant och inte självklar. Om motivet att producera mat i staden är bättre klimat, biomångfald och social stabilitet kunde man resonera att krav på säkerhet, livsmedelshygien och andra faktorer som kostar pengar att säkerställa skulle mildras för hållbarhetens skull. Kan ligga nåt i resonemanget men man kanske ska samma krav på säkerhet utan att äventyra stadens småskaliga livsmedelsproduktion om man bara säkrar en riktigt bra riskanalys. Vad är farligast för människa och planet: En högförädlad industirprodukt från ett system baserad på storskalig monokultur eller en närproducerad stadsprodukt som förädlats utan tillsatser i en fabriksbyggnad utan fullgod ventilation eller sprucket kakel. En rimlig riskanalys visar antagligen att småskalighet har så stora fördelar i en holistisk analys att vissa detaljkrav lan lättas utan att äventyra människa eller miljö.