
Niklas, Erland Lundqvist, Susanne Lindegardt och Annette Ungfors bekantar sig med Slakthusets fisk- och odlingsmodell
Sverige har tre nationella Vattenbrukcentra. Vattenbrukcentrum Väst besökte Slakthuset häromdagen. Första daten gick bra, tror vi. Samverkan känns rimlig.
2009 publicerades en SOU:2009:26 Sverige det växande vattenbrukslandet. Dåvarande regering menade att det var dags att komma igång med utveckling av vattenbruk i ett land med snudd på 100 000 sjöar och flera hundra mil kust och enorma landområden med plats för bland annat fiskodling.
Marint fokus
Vattenbrukcentrum Väst har ett marint fokus men redan vid uppstart 2010 förklarades att centrat även skall jobba med landbaserad urban fiskodling. 2012 engagerades Niklas Wennberg av Vattensbrukcentrum väst för att diskutera svenska framtida vattenbruk i Almedalen. Dessförinnan har Niklas Wennberg engagerats av Fiskeriverket, Sida med flera för uppdrag kring vattenbruk och fiske.
Slakthuset visar vägen
Det är roligt att återigen arbeta tillsammans med aktörer som vill utveckla och sprida modeller för odling av bland annat fisk med olika teknik och omfattning. Fiskodlingen i Slakthuset kommer att ske i liten skala. Initialt kommer det handla om max ett par ton fisk om året. Slakthuset är intressant eftersom modellen kan skalas upp och ned och ändå stå för att väsentligt tillskott till kvarterets proteinförsörjning och lokala kretslopp.
Hur samarbetet med Vattenbrukcentrum Väst kommer att se ut vet vi inte. Det viktigaste idag är att vi lär känna varande bättre och att vi samarbetar. Slakthuset styrka består bland annat i att vi kommer att ha massor av besökare och att fisken ingår i ett komplext system av olika odlingar – växter och djur i samverkan. Olika trofiska nivåer och flera tekniker för växtodling och foderframställning.
En erfaren bondes blick
Erland Lundqvist, före detta kommunstyrelsens ordförande i Strömstad, och engagerad i vattenbruksfrågor var med i Slakthuset tillsammans med Susanne Lindegardt, Vattenbrukcentrum Väst och Annette Ungfors, Göteborgs Universitet.
När man berättar om Stadsjords grisar som äter matavfall från staden och gör nytta i stadens kretslopp och sedan kopplar över till fiskar som har ungefär samma roll som grisarna ser somliga besökare vilsna ut. Redan den extremt småskaliga grisuppfödningen känns i överkant exotisk för vissa stadsbor. Erland Lundqvist som själv är jordbrukare lyste upp när vi pratade grisar i staden och grisar i granskog som förvandlar försurad barrskog till potatisåker. Och kopplingen till fisk har han inget problem med. Liten skala kommersiell odling i staden tomma lokaler och i överskottslokaler på landet, det verkar vettigt tycker han.
Fortsättning följer
Jag ser fram emot flera samtal om grisar och fiskar i staden och stadens utkant med Erland och med Susanne och Annette. Stadsjords önskan att inleda ett praktiskt samarbete med företaget Lantfisk uppskattas av trojkan Annette, Susanne och Erland. Lantfisk med Diana Waage och Lasse Forsberg i ledningen har ett tekniskt och biologiskt kunnande från verklighet som Stadsjord inte är i närheten av. Stadsjord arbetar med en större komplexitet genom kopplingen till odling och landlevande djur. Stadsjords placering mitt i Göteborg är ett bra kort när man ska sprida kunskap om en framväxande verklighet som heter landbaserat vattenbruk. Stadsjords engagemang i utvecklingen av världens första standard för stadsjordbruk är en annan intressant fråga att samverka kring i triangeln Vattenbrukcentrum Väst – Stadsjord – Lantfisk. Idag är inte landbaserad fiskodling möjlig att miljömärka i Europa. Den blockeringen kommer att behandlas i SIS Tekniska Kommitté TK 592.
Reform Europe och vattenbruket
Stadsjords arbete tillsammans med EU-parlamentets gröna grupp är ytterligare en faktor som gör vattenbruket i Slakthuset intressant och kopplingen till Lantfisk synnerligen lovande. Reform Europe handlar om hur stadsjordbruk kan stimulera stad och land. Vattenbrukets är en av länkarna mellan stad och landsbygd. Inte en åtskiljande konkurrensfaktor.
Senaste kommentarer