Warning: Declaration of Portfolio_Walker::start_el(&$output, $category, $depth, $args) should be compatible with Walker_Category::start_el(&$output, $category, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /var/www/stadsjord.se/public_html/wp-content/themes/scope/functions/theme-functions.php on line 454
Högsbo | Stadsjord

Verksamhetsledare Göteborg/Nationellt: Niklas Wennberg, 0703-70 80 04. niklas@hylapond.se

All posts tagged Högsbo

Posted:
juli 14, 2012
Tags:
Comments:
0

Torsdakväll – djur i staden

Torsdakväll Kvartersodlat den 19 juli handlar om djur i staden. Fokus på bin, höns och grisar.

Annette Nilsson berättar om varför och hur man arbetar med bisamhällen mitt i staden. Det är Annette och hennes dotter som har startat ett bisamhälle uppe på den nordligaste containern på Kvartersodlat.

Kalle från Högsbo berättar om hönorna i Högsbo. Vad ska man tänka på o man vill hålla hönor i staden. Tillstånd, problem och möjligheter? Undertecknad (NIklas Wennberg) berättar om Stadsjords arbete med grisar runtom i Göteborg. Allmänna resonemang om andra djurslag i staden tas också upp på Torsdakvällen.

Gratis inträde. Men ta med pengar till stans goaste fika. Välkommen 18.00. Gärna litet innan så ni kan ladda upp fika.

Samtidigt med Torsdakvällen är Salupallen öppen. Goa grejer från Hisingen och närområdet

 

Posted:
mars 28, 2009
Tags:
Comments:
0

Odlingsdag Högsbo Bibliotek

Lördag den 28 mars samlades högsboborna i bibblan för att ”Krama klotet”. Miljödagen hette så. Odlingsexperten Micha Zurowetz från Botaniska inledde med odlingstips. Sen blev det allsång och grisnamn.

Micha berättade om sina balkongodlingar med galet mycket ätlig växtlighet. Kryddor, äpplen, päron, aprikoser och 20 kilo tomater varje år. Fullt med folk av alla åldrar lyssnade och ställde frågor om jord och spindlar och vattning. Utöver tips om odling och information om Stadsjord fick alla besökare med sig fröer och några kånkade hem miniväxthus som de vann på lotteriet.

ALLSÅNG OCH GRISNAMN
I samband med en ekologisk superlunch anrättad och serverad av Måltidsservice i Högsbo drog allsången igång. Ljuvliga Änglamark, en räcka Lönneberga-sånger med en hel del gris i och så ett par 50-talslåtar på vegetariskt tema. Här dansar Herr gurka, ni vet och så underbara ”…men den som äter palsternackor, han går inte av för hackor…”

OCH VINNAREN ÄR…
Den högt ärade grisnamnsjuryn har bestått av Anna Mannheimer och Anna-Lena Brundin. Bägge mycket välmeriterade och lämpliga för uppdraget att vaska fram den bästa trojkan namn bland högsbo-barnens alla förslag.

Vinnande förslag blev: Vovven (den bruna), Sötnos (den svartaste) och Måla (den ljusare med vitt öra). Barnen som föreslagit namnen bjuds in till en liten namnceremoni ner hos grisarna om någon vecka. (det är i skrivande stund oklart vilket dagis som lämnade vinnarnamnen).

Micha till vänster i bild, grisen i bild heter numera Måla.

Posted:
mars 26, 2009
Tags:
Comments:
0

Unik odlarförening

Efter grisarna kommer odlarna. Föreningen är på gång och inriktningen är unik.
Grisarna bereder jorden ett stycke in i maj. Sen ställs marken om till odling. Vi det laget är Högsbos nya odlarförening i full och fördelningen av lotter kommer att vara klar. Lotterna blir mindre än på många kommunala odlingslotter så att relativt många ska få plats.

FÖRSÄLJNING UPPMUNTRAS
En vanlig odlarförening i Göteborg har regler som innebär att försäljning av produkter är förbjuden. I Högsbo uppmuntras odlarna att sälja sina produkter. Redan i år kommer produkter att säljas på Axel Dahlströms Torg. Volymen är inte det viktiga utan principen. Odling i staden ska producera glädje, vänskap, avkoppling och varför inte litet extra pengar och stolthet.

Intresserad av odlingslott eller medverkan: Skriv till: hogsbo.odlare@gmail.com, eller Kontakta projektledarna Lotti och Niklas.

Posted:
mars 26, 2009
Tags:
Comments:
0

Grisar och mångkultur?

Biskop Carl-Axel Aurelius har signerat en hörnstolpe i Stadsjords grishägn i Högsbo. Hur går det ihop med den interreligiösa ambitionen i Stadsjord?
Att använda grisar som jordfräsar i Högsbo är inte särskilt dramatiskt, förstår man efter en snabbkoll med ett par religiösa ledare i Göteborg. Fuad Colic, bosnisk imam, berättar när han besöker Högsbo kyrka den 19 mars att man ska hedra och ta hand om skapelsens samtliga varelser. Grisen är inget undantag. Fuad förklarar att han har en vän med hjärtklaffar från en gris. De flesta muslimer accepterar att använda produkter från gris. Det enda som inte är tillåtet är att äta grisen.

Rabbin Peter Borenstein förklarar att judarna har i princip samma förhållningssätt till grisen. Peter själv gillar grisar på alla vis, med undantaget att han inte tänker äta dom.
Och som nära kompis (vill jag tro) till Stadsjords grisar tycker jag att judarnas och muslimernas modell är hedervärd. Den kristna fläsktraditionen känns barbarisk. Fast om man nu ska äta gris så ska man definitivt se till att de lever liv som liknar våra grisvänners i Högsbo.

Posted:
mars 18, 2009
Tags:
Comments:
0

Linderödsgrisar – Hur funkar dom?

Grisarna i Högsbo är Linderödssvin. De finns ungefär 250 av denna ursprungliga grisras i världen och det är sålunda en kulturgärning att bjuda plats för denna grisras i Göteborg.

Linderödssvin växer långsamt men det är en stor ras. En fullvuxen sugga kan väga runt 300 kilo och en galt ytterligare 100 kilo. Grisarna är på samma sätt som människor allätare. Stadsjords grisar äter kornkross och havrekross samt grönsaker, frukt och rotfrukter. Paprika gillar de inte och inte heller banan och melon. Snart kommer de att få drav (mältat korn) från Dugges bryggeri i Mölndal. På sikt skall deras mat vara helekologisk. Både för grisarnas skull och för jordens.

Ingen matning
Det är viktigt att grisarna inte matas av förbipasserande. Grisarna ska slippa godis, glass, bröd och liknande skräp som vare sig människor eller grisar mår bra av. Dessutom finns det risk att grisarna får i sig mat som de absolut inte ska äta. Till exempel vanligt industriellt bröd fullt av tillsatser. Risken är påtaglig att grisarnas fortplantningsförmåga störs av bröd. Nåt att fundera på med tanke på de fysiologiska likheterna mellan grisar och människor. Snart har vi färdiga rutiner med fasta mattider och då är förstås barnen välkomna att vara med och mata grisarna.