Verksamhetsledare Göteborg/Nationellt: Niklas Wennberg, 0703-70 80 04. niklas@hylapond.se

Lotta, Teo, Peter och Niklas
LOTTAETAL.WEB
Lotta, Teo, Peter och Niklas

Lotta, Teo, Peter och Niklas

Humanekologer är en färgstark del av den biologiska mångfalden. Idag hälsade några stycken på i Slakthuset. Dom hade med kakor och sade att det var en intressant plats. Sannerligen trevliga och intelligenta studenter.

Jag har varit med några gånger på humanekologernas kurser och pratat om grisar och urbana voids (Det låter bäst på engelska). Studenterna kom med en hel låda kakor och ville prata om samarbete kring odling och kvartersekologi. Lotta, Peter och Teo är några av de humanekologer som vill utveckla odlingarna och mattänket på Campus uppe vid Linnéplatsen.

Att odla på campus handlar om tekniska odlingsfrågor men förstås också om organisationsfrågor. Studenter kan man inte lita på vad gäller långsiktiga åtaganden. Dom har mobilitet stämplat i panna precis som svala och gnu. Kanske man kan börja diskutera med universitetet om inte grönsaker kan ingå i skolans planering och budget precis som städning, nya pekpinnar, parkeringsplatser och it-konsulter.

Kurs i slakthuset

Under våren kommer vi att kunna bjuda in till olika kurstillfällen i Slakthuset kring mat, stadsjordbruk och kvartersutveckling. Delar av kursverksamheten kanske ska drivas i samverkan med humanekologerna?

Vårens bulle i Slakthuset

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag åker jag tåg till Trollhättan. Första stopp 5 minuter från Centralen är Slakthuset – fast stationen heter Gamlestaden. Fantastiskt läge för fika med saffransbullar. 

Nya stationen i Gamlestaden ger Slakthuset ett sällsynt fördelaktigt läge. Men det är inte gjort i en handvändning att få folk att rikta blicken åt nytt håll och styra stegen. Viktigaste drivkraften utgörs av mat och bullar.

För er som känner Stadsjord vill jag rekommendera att ni gör en utflykt. Ring innan och bestäm tid. Vårens bulle är saffransbullen som i vår värld inte alls försvann kring Trettondagsafton eller Tjugondagknut. Men vi är inte talibaner.  I synnerliga fall kan annat än saffransbulle bjudas. När Staffan Bolminger, miljöchef på Älvstranden, kommer på besök bjuds till exempel Budapest-bakelse. Böjelser och avvikelser och fixeringar ska bejakas.

Välkomna!

Mats Svensson är forsknings- och miljömålschef på Havs och Vattenmyndigheten. Nu hittar han till Slakthuset.
MATS.web
Gödselsnack i Slakthuset.
MATSONIKLAS.web

Idag har vi pratat fiskar och kretslopp och ekosystemtjänster och stallgödsel i Slakthuset. Havs- och Vattenmyndighetens Mats Svensson med ansvar för forskning och miljömål har hälsat på.

Nej, det är inte Havs och vattenmyndigheten som har huvudansvar för vattenbruksfrågor utan Jordbruksverket. Men Hav och Vatten är inne och drar i och driver en massa intressanta frågor som tangerar vad ett Centrum för Kvartersekologi i Slakthuset borde jobba med.

Bra start
Mötet i Slakthuset börjar prima. Försynen har placerat ett standardverk om insekter mitt i blickfånget på fina bokbordet i fiskhallen. Då Mats skrev sin avhandling  om insekter i Afrika gillar han krälande och fladdrande kryp. Mycket elegant kunde vi sen peka på våra handbyggda bikupor, honungslungan och vrida nyckeln ekosystemtjänster och biomångfald som öppnar varje biologs hjärta. Som trumf berättade vi sen att våra fiskar i odlingen så småningom ska matas med insekter som livnärt sig på stadens komposterbara avfall. Snacka ekosystemtjänster och snäva kretslopp!

Beyond projektbidrag
Träffen med Mats från Hav och Vatten handlade inte om projektbidrag utan om att dela nyheter från olika horisonter. Men visst hoppas vi att Hav och vatten följer och stöder utvecklingen av Slakthuset på något sätt. Intressegemenskapen oss emellan är uppenbar.  Mats delade med sig om ett regeringsuppdrag som Hav och vatten delar med Naturvårdsverket. Statliga myndigheter skall till 2018 upprätta ett redovisningssystem för hur myndighetens verksamhet påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Hav och vatten gnuggar nu geniknölarna för att komma igång med detta viktiga.

Hästgårdar ett kärt problembarn
Hav och vatten är sektorsansvarig myndighet för det nationella miljömålet Ingen övergödning. Vi hamnar i ämnet efter att jag redogjort för situationen i västsvenska kommuner som är alarmerande med hästgårdar som inte tar sitt ansvar och inte klarar laglig ribba. En övergång från boxar till lösdrift innebär att oerhörda mängder stallgödsel hamnar ute i hagarna som förvandlas till djupströbädd som i sin tur läcker till atmosfär och diken/vattendrag.

Kommunerna har tillsynsansvar men prioriterar ofta bort små hästgårdar. Det är gulligt med hästar och de stackars hästarna har väl annat för sig än att se till att stallgödseln kommer till nytta i kretsloppet – rimligen som resurs i olika former av växtodling.

Kommun på hugget
Jag kunde rapportera till Mats som känner viss oro över kommunernas sätt att hantera stallgödsel på hästgårdar att jag själv under morgontimmarna träffat miljöinspektorer i en grannkommun till Göteborg – Mölndal – som helt o hållet delar uppfattningen att även små hästgårdar måste mönstra på i arbetet att minimera läckaget av närsalter som förstör våra sjöar och vårt kustvatten.

 

Byggnad G, grannhuset i kvällsljus. Tänk när vi har stängt trafiken mellan husen och harservering och mys och odlingar istället för p-plats!
BYGGNADG.WEB
Storhusen mot Slakthusgatan är vackra med sitt gulröda tegel.
Storhusen mot Slakthusgatan är vackra med sitt gulröda tegel.
Niklas, Klara Hansson, Stadssallad och fotografen Kajsa Sjölander.
Niklas, Klara Hansson, Stadssallad och fotografen Kajsa Sjölander.
Linus och Zacke kockar från Tapasbaren och Niklas.
Linus och Zacke kockar från Tapasbaren och Niklas.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi fattar att solen lyser även på andra platser. Och det är förtjusande. Tisdagens möten i Byggnad F handlade just om att solen ska lysa på många platser.

På tisdan fortsatte besökarna ringa på Byggnad F för att kolla läget. En del kommer för första gången andra återvänder. Linus Ström och Zacke – hans kockkollega från Tapasbaren – kom förbi och kollade in alla rum, lastkajer, utrymmen för kök och odling. Vi diskuterade hur ett kvarterskök smartast ska byggas in i rummet närmast fiskrummet. Det ska vara gott om plats för proffs och wannabees.  För eventmatlagning och kurser kring matlagning och förädling.

Kvartersmagasin
Tanken att bygga ett kvartersmagasin gillas av kockarna. Förr fanns sockenmagasin som en slags allmänning där människor utan stora egna visthusbodar och magasin kunde hyra in sig på några hyllor för saltat, syrat, torkat och rökt. Vårt tänkta magasin ska ge plats åt privatpersoner och proffs som behöver utrymme för sina förädlade produkter. Linus menar att såväl Tapasbaren, Bhoga och Pigalle skulle behöva ett lättillgängligt kvartersmagasin.

Samverkan med resten av staden
Senare på dagen kom Klara Hansson, Stadssallad, och Annika xxx Dem Collective. Annika har varit och hälsat på tidigare för att spana in platsen och diskutera samverkan över staden. Stadsjord hade sitt starkaste fäste på Hisingen och de flesta tippade att Stadsjord skulle bygga upp odlingarna i Frihamnen. Efter diverse intressanta lappkast hamnade Stadsjord utanför processen och Frihamnen stod utan odlare mitt i säsongen trots genomförd upphandling. Klara Hansson rekryterades av Älvstranden Utveckling för att göra något med säsongen 2014 som var på väg att haverera.

Varsin förstudie  
2013 gjorde Stadsjord en förstudie kring etablering av stadsjordbruk i Frihamnen och 2014 gjorde Klara en förstudie kring etablering av stadsjordbruk i Frihamnen. Älvstranden Utveckling betalade bägge studierna. Inför uppstart av Slakthuset konstaterar vi att Stadsjord och Klara har kopplingar till Hisingen och Frihamnen och bägge parter har ägnat massor av tid att fundera kring framtida möjligheter. Med detta ömsesidiga engagemang för Frihamnen och stadsjordbruk är det lätt att se hur viktig samverkan mellan olika scener och aktörer är för att Göteborgs stadsjordbruk skall utvecklas till något som även fortsättningsvis ligger i nationell framkant.

Viktig ledning
Idag är det svårt att se vem i staden som ansvarar för utvecklingen av stadsjordbruket som så många parter hävdar är viktigt för stadens hållbarhet och uttryck. Vi har förlorat mycket tid genom att inte kommunicera målbild, ansvar och vikten av samverkan mellan olika aktörer och platser i staden. Vi ska förstås låta mandatperiodens majoritet bli litet varma i kläderna. Men det brådskar. Vi som redan är uppe och jobbar undrar hur staden vill arbeta.

Frihamnen eller Slakthuset?
En avgörande faktor för intressant utveckling är att politiker och andra förmår hålla flera bollar i luften. Det handlar inte om att välja Frihamnen eller Slakthuset. Det handlar om att välja bägge och att lämna plats för ytterligare starka scener för stadsjordbruket i Göteborg. Frihamnen har vissa förutsättningar. Slakthuset har andra. Tillsammans blir platserna och Göteborg oslagbart.

 

Vem skall ha nytta av standarden?
Vem skall ha nytta av standarden?
Från vänster: Lovisa SIS, Jennie, Medveten konsumtion, Niklas Stadsjord, Sepehr Plantagon
SIS projektledare Lovisa sammanställer ett virrvarr av önskemål kring intressenter och mål
SIS projektledare Lovisa sammanställer ett virrvarr av önskemål kring intressenter och mål

Världens första standard för stadsjordbruk växer fram med SIS – Swedish Standards Institute – som nav. Arbetet förväntas ta cirka tre år. Min viktigaste önskan idag är att fler aktörer engagerar sig. Inte minst landets kommuner.

Efter en noggrann marknadsanalys fan SIS att det finns ett stort intresse i Sverige och Europa för vägledande arbete kring stadsjordbruk. Flertalet aktörer som engagerat i standardarbetet har uttryckt en tydlig vilja att den svenska standarden skall internationaliseras och att det svenska arbete redan från start ska kommuniceras på engelska för att bjuda in i första hand Europa i en tidig spridningsprocess. Undertecknad uppmuntrar denna ambition.

Trevande start
Arbetet befinner sig fortfarande i en startfas där samtliga deltagare känns på frågeställningarna: Varför ska vi ha en standard? Vad är problemet med traditionellt jordbruk? Vem ska använda standarden? Vilka frågor är viktigast? Vilka standards och certifieringar finns som vi slipper uppfinna?

Bred representation
Den enda deltagaren i tekniska kommittén som skulle kunna säga representerar de små producenterna är Stadsjord/Niklas Wennberg. Eftersom det kostar mycket pengar att leverera sin expertis till den tekniska kommittén är det självklart att de små aktörerna inte har råd att vara med. Detta är problem i varje standardbygge. Det blir till och med litet humoristiskt när LRF lägger in ett brev till SIS/Tekniska Kommittén där de ber om rabatt på deltagaravgiften för att orka med detta arbete. Stadsjord betalar exakt lika mycket för att vara med som LRF eller Jordbruksverket. Förresten vi betalar väsentligt mer eftersom vi måste resa till Stockholm för att delta i arbetet. LRF tar tunnelbanan.

Hoppas LRF hittar en slant i madrassen
LRF är en viktig part och jag hoppar verkligen att de hittar en slant för att delta i vårt viktiga arbete. Och jag hoppas lika mycket på att ett antal svenska kommuner ansluter sig till detta viktiga pionjärarbete. På senaste mötet diskuterade vi möjligheten för flera kommuner att dela på en stol i Tekniska kommittén. Det går bra och skulle vara perfekt för VGR. Tre, fyra eller fem kommuner går samman och hjälper till att bygga världens första standard för stadsjordbruk.

Vänligen hör av er om ni har funderingar kring deltagande!

På Bild: Lovisa SIS, Jennie Medveten konsumtion, Niklas Stadsjord, Sepehr Plantagon

 

Projektledningen från WEEC (konferens) diskuterar sam-event i juni
Projektledningen från WEEC (konferens) diskuterar sam-event i juni
NIK.CILLJOURN.WEB
Journalist Ann-Katrin och Cilla från Lojkalproducerat i Väst förbereder gruppbild
Journalist Ann-Katrin och Cilla från Lojkalproducerat i Väst förbereder gruppbild
Mats-Ola från BeeUrban. Våra bikompisar.
Mats-Ola från BeeUrban. Våra bikompisar.
Lars Vimnell på väg vilse i slakthuset
Lars Vimnell på väg vilse i slakthuset
WIMNELL2.web
Arkitekt Larts Vimnell med kreativ hund
Arkitekt Larts Vimnell med kreativ hund
Pelle från Högsbo som är med i hönsprojekt
Pelle från Högsbo som är med i hönsprojekt
Martin Berg, stadsjordbrukare
HDK2.web
Snart gruppbild med HDKare
Snart gruppbild med HDKare
Filmgänget
Filmgänget
Martin Berg, stadsjordbrukare
FILMARE.web
Micael Nords stuntkille
Micael Nords stuntkille
Annika, son och Niklas
Annika, son och Niklas
Annika DEM Collective med son
Annika DEM Collective med son

Det är kul att vara värd i Slakthuset Byggnad F. Inte så mycket odling att visa ännu. Men yta, idéer och en massa potential. När vi berättar om framtiden i Slakthuset tar vi fast på att den här kategorin lågutnyttjade ytor i byggnader och under himlen finns överallt i världens städer. Urban Voids, urbana tomrum som kan utnyttjas smart eller mindre smart. Att bara vänta på att den verksamhet som försvann skall ersättas med något liknande är inte tillräcklig strategi för förtätning eller tillväxt. Det gäller att sätta fart på hjärncellerna när staden ska utvecklas från det ena till det andra.

Ingen besökare är mer än värd än en annan. Vi vet inte vem som över litet tid kommer med viktiga bidrag till utvecklingen av det vi kallar Kvartersekolog

iskt centrum. Om man ändå ska välja ett par besökare i mängden som vi glatt oss extra åt så blir det.

1. Ösgur Tasbas. Ny ordförande i SDN Östra Göteborg. Ösgur var under sin tid som politiker på Hisingen drivande i frågor kring matkultur och stadsjordbruk. Nu har han ett nytt geografiskt mandat att utveckla samma frågor och Slakthuset kommer synnerligen väl till pass för den som vill att någon ska hända med ekologi, mat, nytt entreprenörskap och deltagarkultur som delmoment.

2. Micael Nord, Regionchef för Svenska ESF-rådet. ESF-rådet finansierar projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Vi känner att Stadsjord med partners i Slakthuset kommer att bli en intressant innovatör som kopplar människor med bristfällig koppling till arbetsmarknad en roll i att bygga viktig samhällsnytta i ett urbant typområde – den tomma industribyggnaden, den lågintensiva industrimarken.

Hör av dig om du också vill komma och få en första bild av framtiden i Slakthusområdet. Vi har alltid en kanna kaffe på och har du tur finns det bullar.

Bilder. Jag försöker komma ihåg att ta bild av våra besökare. Det glöms bort ibland och nån gång blir det en annan bild som får fylla luckan. Håll till godo.

 

Hjärtat ger kortversionen av livet i skogen
Hjärtat förklarar hur det fungerar i grisskogen.
Diplom till faddrarna.
Fadderskapsbeviset överlämnat till stolta kemistudenter.
GRUPPGRISAR.web
Exemplarisk posning för gruppkel
GRUPPKLAPP.web
STUDENTKÖRMÄRKE.web

Chalmers Kemiteknologsektion har inlett en nära relation till Stadsjord. Allra mest med Hjärtat som har fått en akademisk fadder i dessa chalmerister. Förstås även med syrran Tingeling som åt 90% av de gåvor sektionen frambar i hagen i lördags.

Kemisternas fadderskap  innebär att de ska sörja för att Hjärtat får bra värderingar i livet och att de själva öppnar upp för den visdom och finess som grisen står för. Så här stor det på fadderskapsintyget som chalmeristerna fick med sig hem:

”…Chalmers Kemiteknologsektion har i december 2014 åtagit sig att sörja för att linderödsgrisflickan Hjärtat (vederbörligen döpt av barnen kring Kyrkbyn) får lämpligt stöd under sin uppväxt och fortsatta liv som vi hoppas blir långt och lyckligt. Fadderskapet innebär även att öppna sektionens hjärta och intellekt för inspiration buren av Hjärtat, Tingeling och kollegorna på Stadsjord.”

Grisar som sett allt
Hjärtat och Tingeling har tillbringar några månader på Hisingen vid Kyrkbytorget och de har sett det mesta. Märkliga människor i alla storlekar, former, promillehalter och färger; talandes en mångfald språk. Dom har sett arga pudlar, blida pitbulls, labila labradorer och allt däremellan. Hjärtat och Tingeling har stått pall för allt och inte vikit en tum ens när uppjagade dagisbarn tjutit i kanon.

Men när Hjärtat och Tingeling stod inför sitt livs första grupp uppspelta chalmerister i festoverall då skakade svansarna litet grann. Men strax blev allt familjärt och kärleksfullt. Till och med Tingeling tog förtjust emot klappar och kel.

Kemisternas kunskap behövs
Stadsjord har varit på Chalmers och föreläst om Stadsjords arbete och om stadsjordbruk i världen. Förhoppningen är att Sektionen för Kemiteknologi kommer att engagera sig på olika sätt i arbetet att bygga kunskap kring stadsjordbruk.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hjärtat och Tingeling hade besök från Lundby häromdagen. Två grisfaddrar som ville klappa om kompisarna som bökat upp Bostadsbolagets gräsmattor vid Kyrkbytorget. Snö på marken och sentimental reunion i luften. 

Hjärtat och Tingeling stortrivdes i Lundby. Hyggliga och duktiga faddrar, roliga hundar i området och en massa barn och folk av alla sorter som återvände och återvände till grisarna för att kolla läget.

Trädgård på gång
Del av det uppbökade området kommer att förvandlas till köksträdgård senare i vår. Det ska bli roligt att se vad som följer i grisarna spår. Marken ligger och väntar på potatis och odlarglädje. På avslutningen med grisfaddrarna före jul framkom att  faddrarna gärna fortsätter med grisar i området. Bostadsbolaget är inte främmande för en fortsättning.

Nya ingånger
Men vi var överens om att en fortsättning ska vila på ett utvecklat projekt. Gärna tillsammans med medfinansiär och en klar målsättning att koppla forskning till projektet. Sociala, biologiska, ekologiska eller andra dimensioner i projektet skulle kunna utredas.