Verksamhetsledare Göteborg/Nationellt: Niklas Wennberg, 0703-70 80 04. niklas@hylapond.se

Ny internationell site om det hållbara Göteborg


Göteborgs kommunledning har givit Göteborg & Co i uppdrag att profilera Göteborg som en destination för en internationell publik som söker inspiration inom ämnet hållbar stadsutveckling. Bra idé. Stadsjord presenteras på siten och vi är glada över möjligheten att diskutera hur en höjd självförsörjningsgrad och grönskande varma kvarter kan boosta varumärket Göteborg och Västsverige.

Tack snälla ni på GöteborgsOperan!

GÖTEBORGSOPERAN bjöd in Niklas Wennberg för att prata Sörgårdsidyll, biologisk mångfald, grisar och hållbar stad. Litet läskigt på en så stor scen men publiken var oerhört vänlig och uppmuntrande. Tack för er värme! Det verkar som att gänget på Operan gillade grisar. Det är stenigt runt Operan men jag skulle bli väldigt glad om scenprogrammet tar upp temat med pigs och stadsjordsbruk. Är det inte dags för Animalen 2!

Stadsjord testar lufttorkad skinka



Är det skillnad på fläsk och fläsk? Stadsjordsgruppen samlades och provade världens dyraste lufttorkade skinka tillsammans med en del andra justa skinkor.

En lufttorkad Pata Negra från Spanien kostar 1 599 kronor kilot på Ica. Helt galet dyrt och ingen kan väl säga att produkten är värd pengarna. Eller? Skinkan kommer från utegrisar som käkar ekollon och förmodas må riktigt bra i livet. Efter slakt saltas skinkan och torkas sen utan värme i mer än två år. Skinkan kan hänga i rumstemperatur i flera år utan att bli dålig.

Kan vi lufttorka skinka från Hisingen

Den som vill livnära sig på småskaligt jordbruk på landsbygd eller nära staden måste förädla produkten. Att sälja sylt istället för bär och lufttorkad skinka istället för skinkstek är en självklarhet. I Norden finns ingen levande tradition med lufttorkat kött. Italienare, fransmän, spanjorer och folk från balkan har vuxit upp med lufttorkat. Förr torkade alla skinkor som ett smart sätt att bevara köttet långt efter slakt. I Norden har vi istället rökt och saltat för att bevara. Stadsjord/Räddningsmissionen kommer att experimentera med ufttorkning och förhoppningen är att på sikt leverera en riktigt god skinka till den som vill betala litet mer för ett lokalt alternativ till Spaniens och Italiens pata negra, serrano och prosciutto.

Fantastisk svartfotsskinka

Vår testade Pata Negra (kommer från att grisarna har svarta fötter) slog alla andra skinkor på bordet. Nötsmaken finns där och det insprängda fettet är ljuvligt. Men 1 600 kronor är litet magstarkt. Fast egentligen kanske kött ska kosta så mycket för att säkerställa att djuren mår bra i livet och in i döden och att uppfödningen inte hotar klimat eller biologisk mångfald.

Skinka på Stadsjords kontor

Anders Arnell, Matpredikanten, har följt utvecklingen av Stadsjord och med sitt gedigna matkunnande utgör han en fantastisk inspirationskälla och självklar samarbetspartner. Anders levererade på måndagen den 11 april en lufttorkad skinka se vad som händer med skinkan som nu gör sällskap med kontorets miljö- och matlitteratur. När skinkan är ätmogen ska vi analysera och smaka för att se om skinkan har farit illa i kontorsmiljön och om den är njutbar. Parallellt med kontorsskinkan kommer vi att torka skinkor i kontrollerade miljöer med övervakad temperatur och luftfuktighet.

Bilder: Uppe från vänster. 1. Lufttorkad skinka på Stadsjords kontor i Vasastan. 2. Anders Arnell, Matpredikanten, har saltat och torkat skinkan förbi den mest kritiskt fasen när skinkan fortfarande håller mycket vätska. Nu ska den långtorka i rumstemperatur. 3. Stadsjordsgruppen provsmakar och konstaterar att Pata Negran (svartfotsskinkan) slår alla andra testade skinkor. 4. 1 599 kronor för ett kilo skinka från Spanien.


Tack alla grisvänner för den här tiden!

Högsbos grisar flyttade till Hisingen i tisdags. Nu går dom med havsutsikt tillsammans med de stora Stadsjords-grisarna. Hur länge dröjer det innan Högsbo blir med gris igen?

Högsbo har haft grisar i nästan exakt två år. Tusentals besökare har lärt känna grisarna och inga allvarliga incidenter eller klagomål har riktats mot grisarna mitt i staden. Den här pionjärtiden med grisar i staden har givit mersmak. Vi har visat att ett mångkulturellt kvarter accepterar och välkomnar stora djur nästan mitt i staden. Vi vet också att många stadsbor vill hjälpa till med skötseln utan ett öre i ersättning.
Tack alla grishjältar!
Jag vill återigen tacka hela Högsbo som välkomnat och tagit hand om grisarna, tack till kyrkan med Korgruppen, park och natur, Familjebostäder, Grön Kultur Högsbo och SDN Högsbo. Extrastort tack till alla fantastiska grisvolontärer som fixat 100-tals matpass och släpat på vatten i ur och skur och snöstorm.
Hör gärna av er med era kommentarer om den tid som varit och kanske om saknaden om ni känner sådan!

Bilder. Uppe från vänster: 1. Försten upp på släpet. 2. Grisarna är helt lugna under transporten. 3. Framme på Björlanda prästgård. 4. Pelle och LInda i nya hagen. 5. Tre grishus, ett för Sötnos och kultingarna, ett för galten och stortjejerna och ett för nykomlingarna från Högsbo. 6. Tre killar med barnvagn som hittar en tom hage. Dom har vart hos grisarna otaliga gånger, säger dom och det känns tomt.

Utvecklingen av parken fortsätter

Helena Kretz, Stadsjord, ansluter för att ta utvecklingen av kulturodlarparken i Högsbo ett steg vidare. Helena som är trädgårdsdesigner började i mars och kommer tillsammans med Korgarna bland annat skissa och sätta spadarna i grisslänten nu när linderödarna knallar vidare till Hisingen.

Den så kallade huvudaktörsgruppen (Grön Kultur Högsbo, Familjebostäder, Kyrkan, Park&Natur, SDN Högsbo och Stadsjord) har sedan starten samlats för att bland annat skissa på den framtida utvecklingen av parken. Mer djur, örtagård, miljöteknik, mer frukt och bär, Växthus, scen och minst en byggnad är några av önskemålen högt på listan i det gemensamma visionsdokumentet. (Maila mig så får ni visionen som pdf)
Ända bort till klocktornet
Helena Kretz menar att en viktig del i uppdraget att förverkliga del av visionen är att koppla samman områdets delar till en enhet. Från klocktornet bort till odlingsområdet som öppnade upp 2010. Grisslänten kommer antagligen planteras med frukt och bär. Den gamla tanken på humle kan mycket väl lyftas fram igen och en örtagård ska finna sin plats.
Parken är för alla
Principen som gällt från att Stadsjord tog fart i Högsbo är att alla delar av parken är fysiskt tillgängliga för alla och njutbara för alla. Formerna för skötsel, skörd och förädling kommer att diskuteras vidare i huvudaktörsgruppen som har ombildats till Föreningen Kulturodlarparken Högsbo ur Stadsjord. Det kan låta krångligt med ny föreningen men målet är större tydlighet, det vill säga enklare administration och större effektivitet.

Bilder: Uppe från vänster. 1. Helena Kretz, Stadsjord, omgiven av två Korgare. 2. Fint väder i måndags. Vårbruket igång. 3. Jorå, grismodellen har fungerat… 4. …mycket gödsel i jorden och rimligen mindre tryck i ogräset.


Bonnig high-tech i Italien



Italien håller stilen. Samma tekniska och ekonomiska standard som i Sverige. Men på matsidan slår dom oss med hästlängder. I klassen lokalt och läckert. Kolla in Bormio i Norditalien!

Bormio ligger ett par timmar norr om Bergamo. Schweiziska snobborten St Moritz ligger fem mil undan och Norditaliens centrum Milano 15 mil bort. Här åker man skidor och käkar lokal mat. Ett av världcupens med fruktade störtlopp går här och ett par 100 meter söder om målgången ligger familjen Pedranzinis lilla gård. Familjen har haft jordbruk här så länge man vet. 100-tals år bakåt i tiden och man har siktet på lika många år framåt. Modellen är high-tech och hög effektivitet vilket inkluderar extrem småskalighet och extremt korta transporter.
Klassisk ko-gris-kombo
På gården finns mjölkkor av rasen Brown suisse och grisar. Ko-gris-kombon är en klassiker som även har präglat svenskt lantbruk. Vid osttillverkningen får man ett överskott av vassle som är ett bra proteintillskott till grisarna.
Pedranzini slaktar alla sina egna djur i slakteriet som ligger under beteshagarna. Likafullt har man dagsljus via finurliga ljusinsläpp (se bild). Styckning, rökning och lufttorkning samt ost- och smörtillverkning sker även den under jord. Fabio Pedranzini som guidar säger att man nog är en förebild för många i Norditalien vid detta laget.
Köttdisken 300 meter bort
Hur ser marknaden ut? Fabio hävdar att den småskaliga modellen kommer att överleva i Italien. Italienare värdesätter fortfarande mat från trakten sida vid sida med importerad. All Pedranzinis prosciutto (lufttorkad skinka) bresaola (lufttorkad nötkött), salami, speck (kallrökt fläsk) och yoghurt säljs några 100 meter från gården. Merparten i brorsan Pedranzinis affär El Corte och i ett par hotell intill. Pedranzinis bil kör över varorna ett par gånger i veckan och återvänder med mat till grisarna från grönsaksdisken och från affärens café. Grandios matelegans!
Ko-gris-kombon flyttar upp i bergen
Pedranzinis grisar skulle bli avundsjuka om de såg Stadsjords grisars uteliv. Själv går vintertid på hårda golv inomhus. För att vara europeisk grisuppfödning okej men ändå inte. Grisar ska kunna gå ut och ha tillgång till halm och aktiviteter. Men fram i slutet av maj flyttar hela produktionen högre upp i bergen. Bergsosten görs på plats och grisarna hänger med och får andas alpluft och gå ute.

Bilder: Från topp vänster. 1. Bresaola, lufttorkad nötstek. 2. Pedranzinis ost i disken på brorsans affär 300 meter från gården. 3. En av världens minst använda transportbilar. 4. Yoghurt som körs 300 meter från produktion till affär. 5. Slakten sker i källaren 20 meter från laggårn. 6. Gårdens salami. 7. Grönsaksrester från affären och cafét går tillbaka till grisarna. 8. Fina grisar men europeisk undermålig stallmodell. 9. Ost från sommarens alpproduktion. 10. Byn gör egen eco-diesel. 11. Litet snyggare – litet läckrare i Italien. 12. Författaren med gårdens kalvar Suisse brown.