Verksamhetsledare Göteborg/Nationellt: Niklas Wennberg, 0703-70 80 04. niklas@hylapond.se

Englands linderödsgris – Tamworth pig



Hackney City Farm i nordöstra London är en av ungefär 20 stadsbonngårdar i London. Här diskuterar man på allvar vilken slags get som är bäst för mjölkproduktion i jättestaden London. Stadsjordbruk är på väg att bli en strategisk fråga för att skapa stabilitet och matsäkerhet. Och så har man Englands motsvarighet till våra linderödsgrisar – Tamworth pig.

Stadsjord har besökt London och kollat litet grisar och förstås stadsodling. London har oerhört mycket på gång och det fullkomligt myllrar av initiativ. Ben Reynolds sitter mitt i smeten på London Food Link som man hittar på www.sustainweb.org.
Organisationen samordnar en rad mat- och odlingsinitiativ i London och även resten av England. 40 personer jobbar på kontoret på White Lion Street uppe vid Angel, nordöst om city.
Capital growth – 2012 lotter till 2012
Ett av delprojekten heter Capital Growth och syftar till att skapa 2012 ny odlingsområden till 2012. På ett år har man fått igång mer än 100 områden och målet är 500 nya till juni 2010. Mer info om capital growth hittar ni på sustainweb.
Slaktgrisar mitt i city
Hackney City Farm har gäss, hönor, ankor, getter, hästar och diverse andra djur. De två Tamworth-grisarna är nykomlingar och har hunnit en bit över 100-kilosstrecket nu. Dom är inte ett år gamla ännu men blir ungefär så stora som våra linderödsgrisar, det vill säga en bra bit över 200 kilo.
Grisarna är väldigt vänliga och njuter lika mycket som Måla, Vovven och Sötnos av att bli kliade. Sorten har betydligt längre päls än linderödsgrisen och är enfärgad, åt morotshållet.


Ny hage – pånyttfödda grisar


Måla, Vovven och Sötnos släpptes in i nya hagen i söndags. Tre lyckliga grisar upptäckte sin nya trädgård i strilande novemberregn.

Stängslet togs bort men den mentala spärren satt kvar ett bra tag. Inte sjutton vågar man gå över linjen där eltråden satt alldeles nyss, tänkte grisarna och stod vid det imaginära elstängslet och sträckte sig efter äpplena vi försökte locka med.
Sötnos bröt barriären först och sprang ner till potatislandet där det finns en del knölar kvar i marken. Måla och Vovven glodde efter Sötnos men vågade inte följa efter på tio minuter. Sen hängde de på och började utforska allt det nya. Grisarna gick igenom flishögarna efter insekter och mask och vände upp och ner på gräsmattan i friskt tempo.
Utökad hage mot kyrkan
Vi har förberett för att utöka hagen ytterligare i slänten bort mot kyrkan. Men grisarna får ta över området litet i taget. Grishuset står kvar där det stått eftersom det är svårt att flytta under rådande omständigheter. Gamla hagen liknar mest en swimmingpool.

Hall of fame för gårdens djur


Stadsjord har varit på studieresa till München med omnejd. Herrmannsdorfer blev höjdpunkten med sina grisar och andra djur som går i blandade flockar och som avbildas i olja sida vid sida med djurskötarna. Folk och fä hedras i alla led.

Ägaren till storgården Herrmannsdorfer strax utanför München har bytt stil. Fram till 80-talet tjänade Karl Ludwig Schweizenfurth en förmögenhet som ägare av Tysklands största köttkoncern. Nu gör han avbön och kritiserar köttindustrin för sin respektlöshet mot både människa och djur.
Det är inte så att Karl Ludwig har blitt vegan men han kräver ansvar av den som äter kött. Karl och sönerna visar vägen på mönstergården Herrmannsdorfer.
Grisar gäss och kycklingar går tillsammans
Gården drivs kommersiellt men Rudolf som tar hand om oss förklarar att det finns bättre sätt att tjäna pengar på än att vara mönstergård. Men det borde inte finnas alternativ till en värdig djurhållning. Förhoppningsvis ökar konsumenternas medvetande ytterligare och tvingar fram förändring.
Herrmansdorfer håller öppet för alla kategorier människor som en pedagogisk gärning och förstås som ett led i sin marknadsföring. Kunderna kommer mestadels från München och Rudolf uppskattar att 70% av kunderna i München har besökt gården minst en gång. Man kommer för att titta på djuren, för att dricka gården öl, för att se hur ost, korv och bröd produceras och för att ge barnen en bild av grundförutsättningarna för mänskligt liv – produktion av mat.
Utvalda butiker i stan
Herrmannsdorfer har egna butiker i staden och säljer dessutom mat i utvalda andra butiker och restauranger. Som butiksägare eller restauratör är man stolt att marknadsföra mat från gården som porträtterar sina djur i olja.
Pärlor till svin
En av ölsorterna från Herrmannsdorfer har en gris med pärlhalsband på etiketten. Jag begrep inte grejen förrän Rudolf förklarade att man i Tyskland har samma ordspråk som i Sverige, på temat ”Man ska inte kasta pärlor till svin..”
Dumt ordspråk. Det går aldrig att satsa för mycket på gårdens djur, menar man, och Rudolf visar stolt sina prisbelönta grisar som går ute och bökar på enorma fält med utsikt över alperna.
Blandade djurflockar
På en mindre del av gården går grisarna tillsammans med gäss, hönor och pärlhöns. Djuren trivs och symbiosen (samspelet) kan även ge produktionsvinster. Hönshuset värms av grisarna och kycklingarna pickar insekter på grisarna som gärna låter sig ansas av småfåglarna. Pratet att grisarna tar smådjur när dom kommer åt stämmer inte. Om grisarna får allsidig kost tar dom inga smådjur, säger Rudolf.


BILDER: Rudolf ansvarar för djurhållningen på gården. I gårdsbutiken säljs cirka 30 sorters ost som tillverkats på gården med mjölk från gården.

Välkommen Sofia – Stadsjords nya praktikant!

Sofia Kapla pluggar miljövetenskap på Göteborgs universitet. Nu praktiserar hon på Stadsjord och hänger med en bit in i januari nästa år.

På två dagar har vi hunnit med grismatning och annat grispyssel. Dessutom har Sofia varit kockassistent när Stadsjord gästspelade i kyrkan med en sopp-lunch. Pumpasoppa med lime och rotselleri.
Bärpotential på Kvibergs kyrkogård

En av Sofias uppgifter blir att kartlägga potentialen att producera bär på Göteborgs kyrkogårdar. Kvibergs kyrkogård blir ett pilotexempel och utgångspunkten är aronia. Sofia och Niklas plockade 28 liter aronia på en dryg halvtimma på buskar som bar ungefär en tredjedel av bären som fanns på buskarna i början av november (nu har fåglarna tagit det mesta). Buskarna stod in en häck på cirka 16 meter längd.


Potatisen är bärgad


Stadsjord och Grön kultur Högsbo blev med en massa potatis under sommaren. Botaniska behövde ett fosterhem för en massa rara sorter från Sveriges alla hörn. De flesta har klarat högsboleran bra.

Nej, vi tänker inte genomgå några förhör om exakt hur vi lagt upp vårt arbete med potatisbanken. Alnarp och Ulltuna hade nog haft synpunkter på våra metoder. Av 29 planterade sorter tog sig de allra flesta trots att många var så gamla och skrumpna att vi inte såg något liv i materialet när det sattes i jorden. Men Högsbo-leran fick liv i det mesta. Vi kan bjuda på att artbestämningen blir litet sisådär när pinnarna som markerade raderna försvann i det allmänna sommartrampet.
Fyra fisklådor
Nu ligger potatisen och vilar under kyrkan i fyra fisklådor för att planteras till våren. De osäkra sorterna kommer att bestämmas på nytt med hjälp av blommor och blad. Väldigt många av sorterna var röda och många snarlika. Ett stalltips från oss potatisbankirer är att det ska vara ordentligt långt mellan raderna om man planterar många sorter.

Tredje hagen snart klar för inflytt



Helgen som gick ägnades bland annat åt grisarnas nya hage. Om ett par veckor blir det flytt ett kort stycke till betydligt större hage. Här finns flera träd och en fin sluttning att åka kana i.

Vi har fått flera kommentar från besökare som tycker litet synd om grisarna som får kämpa i leran. Grisarna klarar sig så länge inte hela hagen är lera och så länge dom har torrt och fint i sitt hus. Men antagligen kommer Vovven, Sötnos och Måla gilla den nya hagen skarpt. Mer plats och mer att göra. Trädsluttningen ger en mer varierad terräng och kanske litet nya godsaker att böka fram ur jorden.


Nya matrutiner

Vovven, Måla och Sötnos har huvudsakligen ätit grismat på säck. Det har satt spår i figuren. Dessutom kostar grismat på säck rätt mycket. Nu blir det mer frukt och grönt. Ica Maxi i Högsbo lämnar godsaker två gånger i veckan.

Säckmat är till för att grisarna ska växa riktigt fort och det är j ingen poäng när det gäller våra grisar. Tvärtom är det bra om våra tjejer håller sig rätt nätta. Det mår de bättre av. Nu när vintern kommer med frusna dagar är det nog extra bra med smidiga grisar.
Två hämtningar
En av våra grisskötare hämtar mat på Ica Maxi (tack ska ni ha) två gånger i veckan. Äpplen, päron och rotfrukt är det som gäller. Grisar äter ju allt men vi håller oss tlll mat som är lätt att hantera och som inte blir dålig så fort.
Ingen okontrollerad matning
Grisarna ska inte matas rakt över staketet. Modellen som gäller i Högsbo är att lämplig mat läggs i gris-o-maten i inkorgen. Grisskötarna flyttar över godkänd mat i utkorgen och där tar man ett åar nävar och ger till grisarna. Vänligen respektera den här modellen.








test av filmsnutt

kasn masdkknnasd